Gorskiego: augusti 2014

Hej Warszawa!

Tillbaka hos dig, du står kvar. På dagen 70 år sedan starten på det uppror som ledde till att du knappt gjorde det, stod kvar alltså. Den 1 augusti 1944 bröt Warszawaupproret ut, på polska Powstanie Warsawskie. Den polska underjordiska upprorsrörelsen reste sig mot tyskarna när Röda armén närmade sig Warszawa, med målet att befria huvudstaden från den tyska ockupationsmakten innan Röda armén tågade in. Med hemmaarmén Armia Krajowa i spetsen organiserades motståndet mot nazisterna. Den underjordiska polska armén var naturligtvis undermåligt utrustad men lyckades inledningsvis vinna viktiga slag och ta kontroll över delar av staden. Man hoppades att Röda armén skulle fortsätta sin offensiv mot tyskarna liksom på understöd från de allierade. Dessvärre infriades inte dessa förhoppningar, och 63 dagar efter att upproret inleddes hade omkring 220 000 människor mist livet - de flesta civila. Som straff för det polska upprorsförsöket jämnade tyskarna systematiskt staden med marken innan de retirerade. Över 80 procent av Warszawa låg i ruiner. Röda armén kunde därefter enkelt tåga in och ta kontroll över staden, och Polen föll bekant i Sovjets händer för de kommande drygt fyra decennierna. Denna minnesdag, 70 år efter Warszawaupproret inleddes, var Kulturpalatset upplyst med symbolen för upproret (se bilden nedan). Symbolen heter Kotwica, som betyder ankare (se här). Denna symbol ser man på många ställen i staden eftersom de markerar platser där viktiga slag skedde.

På vägen från Sverige tillbaka till Warszawa hade vi möjlighet att utforska mer av Polen. Den polska Östersjökusten visade sig vara fantastiskt fin med långa, vita, finkorniga sandstränder. Kołobrzeg är en gammal kurort, sedan länge känt som "Östersjöns pärla". En av sevärdheterna är piren i Kołobrzeg som byggdes på 1600-talet. Piren sprängdes av tyskarna under andra världskriget men byggdes sedan upp igen efter kriget.

Łeba var nästa stopp. Även här var stranden jättefin, och Słowiński nationalpark med sanddyner ligger alldeles intill. Vi strosade på stranden och promenerade längs huvudgatan där restaurangerna låg tätt. Därefter styrde vi mot Hel.

Sandhalvön Hel är numera en populär turistort med tidigare små fiskebyar om ligger på rad, ön är bara ett par hundra meter bred på sina ställen. Mysigt, med gulliga små restauranger, stränder och sanddyner längsmed hela ön. Hel hade militär betydelse under andra världskriget, och Polen återfick Hel efter krigsslutet. Vissa delar av halvön tillhör fortfarande polska försvarsmakten. Bra cykelresmål då det är enklare att stanna med cykel längs vägen när andan faller på, och ta ett dopp i havet, leta bärnsten, eller bara blicka in mot Gdańsk-bukten. Orterna Jastarnia, Jurata och Hel är fina stopp läng vägen.

Efter ett besök i Hel styrde vi mot Gdańsk, Hansastaden med rötter i 1200-talet. Väldigt mysig stad med en vacker gammal stad (som dock förstördes under andra världskriget och är, liksom gamla stan i Warszawa, återbyggd).

På vägen mot Warszawa stannade vi vid borgen Malbork. Malbork är Europas största tegelbyggnad och faktiskt världens största borg. Den var verkligen otroligt stor. Borgen byggdes av Tyska orden (korsriddare) och stod klar 1406. Idag är Malbork uppförd på UNESCO:s världsarvslista. Slingrande trappor, imponerande festsalar, mysiga borggårdar... En väldigt spännande borg som kan utforskas under bra mycket längre tid än den dag som vi hann spendera där.

Sista stoppet blev Toruń, som också grundades av Tyska orden under 1200-talet. Toruń är faktiskt också en hansastad, som man kan nå vattenvägen från Östersjön via floden Wisła. Kanske mest känd är Toruń för att vara astronomen Nicolaus Copernicus, eller Mikołaj Kopernik, som föddes här 1473.

Efter denna roadtrip genom Polen nådde vi tillbaka till dig, Warszawa, i början av augusti. Här har vi hunnit gå på jazzkonsert i gamla stan, som hålls varje lördag under sommaren (inget inträde!) liksom Chopinkonsert i Łazienkiparken (varje söndag under sommaren). Vi har gått på promenad i området där ghettot låg (som totalförstördes efter upproret 1943). På platsen där en gångbro gick mellan lilla och stora ghettot finns idag ett minnesmonument i form av ett symboliskt brofäste. Kanske också med betydelsen att broar ska förena saker, och människor, och inte skilja dem åt. Vi behöver fler broar.

Bland våra tämligen frekventa restaurangbesök står Barn Burger, Hoża by Mondovino och drinkar på favoritbaren Między Nami ut. De första veckorna var det över 30 grader varmt och kvällarna var fantastiska, 25 grader vid midnatt. Lite svårt att sova i värmen kanske, men perfekt för att sitta på en uteservering med en Tyskie. Du välkomnar oss tillbaka med öppna armar, Warszawa!